21 januari 2008

INSPARK 2007

Måndag och en ny kurs startade.
Visuell kommunikation som vi läser tillsammans med utbytesstudenterna.
Vår grupp är helt bäst. Det här blir bra kommande veckor!

Imorgon börjar jag och mitt lilla utskott planera höstens inspark också.
Blev helt nostalgisk när jag hittade bilder från våran inspark på Blue Crews hemsida.
Enjoy!






1 januari 2008

www.misprintedtype.com






- - -



- - -



wrap me in blankets
close to the fire




30 december 2007


If only you could see the stranger next to me you promise,
you promise that you're done but I can't tell you from the drugs


Än en gång sitter vi här och är åskådare.

20 december 2007

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR

Hejdå! Nu åker jag till Finland fram till januari.

Kommer sakna vännerna.
Känns redan.







Ses snart igen!

7 december 2007

This is the closest thing to crazy I have ever been Feeling twenty-two, acting seventeen, This is the nearest thing to crazy I have ever known, I was never crazy on my own… And now I know that there's a link between the two, Being close to craziness and being close to you.

Tonårskänslor. Tack-men-nejtack.


Skolan flyter på. Hoppas så innerligt att jag klarade senaste tentan i Massmedier.
Annars blir det ännu ännu mer läsning under jullovet som skall firas uppe i norra Finland.
Närmare bestämt i Inari där min mammas tvillingssysters familj har sin stuga. Det blir en lugn jul med mamma, pappa, lillebror Sebastian och kusinerna. Isfiske, bastubad, brasa, gasolkök, utedass (BURR!), vita renar, mörka dagar (solen går inte upp på två månader tydligen..) och snö och åter snö.
Vi stannar nog där fyra-fem dagar sedan bär det av till Seinäjoki. Shopping på loppmarknader och second-hand och leta fynd!

Idag är det sjunde december och jag sitter i mitt lilla rum på Råslätt och väntar på att få energi att åka in till skolan och betala min MKV-middagsbiljett. Ser fram emot finmiddag med resten av mediefolket nästa onsdag. Har klänning fixad. Nu är det bara hår och skor som är sådär. Har fortfarande inte vant mig vid att jag är brunett..

Nåja, roligt att du besökte min sida! Om du befinner dig i Jönköping och på IKEA i eftermiddag så lova komma inom köksavdelningen och säga hej till en blå-gul Emilia in action ;)

12 oktober 2007

The Future

Låt mig proklamera - jag hyser stark motvilja mot dagens I-landsproblem!

Har ställt om klockan så den går lite fortare men när det är skolmorgon och jag tror att jag är försenad stressar jag som en apa till bussen och inser när jag väl flåsat mig in och satt mig ned att det är massa tid kvar och plockar upp min Mp3 för att stänga in mig i toner av passion. Till min fasa blir jag påmind om att jag glömt sätta i nya batterier. Startar ett tappert försök att hålla inne ON-knappen och pressa ur det sista av energin (funkar ju ibland?!) men hittar inte fram för den långa svarta sladden har trasslat in hela manicken och plötsligt blir allt ett stort garnnystan i mina händer! Jag kokar...

Snälla rara teknologiska forskare – ge mig en framtid utan sladdarnas outhärdliga existens! Jag vill ha sladdlösa minihörsnäckor till min mp3, eller ännu bättre; ett litet chip i örat som har en connection till min Mp3 och mobil. När jag ändå är igång med önskningar – massinstallera en automatisk toalettrings nedfällare till glömska killar också.

Ärligt talat, hur mycket av vår vardag är datoriserad om tio år? Är det mitt fantastiska kylskåp som kommer att planera mina inköp och sen ta fram recept av det som den har beställt åt mig genom uppkoppling till Internet? Smutstvätten kanske blir sorterad av tvättmaskinen själv efter färg och material. Det här kanske ger oss ”Det Perfekta Hushållet”. Hört talas om Stepford Wives? Tji för det livet…

Jag tillåter mig vara en person som gör misstag för jag lär mig på kuppen. Hur ska jag kunna palla om robotar tog över min vardag och mina egna val? Jag vill kunna misslyckas! Varför ska allt bli så patetiskt perfekt?

Framtidens tekniska framgångar sätter igång ett slags alarm i mig. Jag märker hur mitt beroende har skapat ett förhållande till teknik idag. Hjälp, hur ska jag då få tid till Volvo och villa när jag blir vuxen? Jag blir nervös och kommer fram till att fickparkering är mer panikframkallande än min ryssiska mp3 och låter mig lugnas av att det finns bilar med Parallel Parking funktion så jag slipper sluta som hon här.

9 oktober 2007

När mina vänner valde att lägga upp sin musik på Internet genom communityn Myspace så kom erbjudanden om spelningar runt omkring hela världen på löpande band efter bara någon månad. Personerna som hittat fram till deras har sida har länkats dit från andra bands hemsidor och på så sätt funnit fram till ett amatörband som antagligen aldrig hade kunnat slå igenom så stort som genom den personliga interaktiva kontakten genom Internet. Jag hörde om en tjej från London som fick sitt album på topplistorna efter att ha knutit kontakter över Myspace. Radiokanaler och kända personer addade henne som vän och hjälpte henne att linkas fram genom träsket av mainstreammusiken. Det är här uttrycket ”Long Tail” bekräftar sin mening. Genom att mina vänner får kontakter runt omkring i cyberspace så sprids ryktena om deras musik och får sålt sin skiva till tusentals fler än vad de någonsin kommer få sålt i den lokala skivbutiken. ”The biggest money is in the smallest sales” är ett citat som nämns i artikeln ”The Long Tail” av Chris Anderson och vad bevisar inte mina vänners framgång mer än just denna svans som sträcker sig bortom massproducenternas bestsellers. Jag själv har ett konto på Myspace och detta är min guldgruva bortom radiohitarnas Hollywood. Genom att bara linka mig in på en av mina vänners sidor så hittar jag flera urduktiga artister som i sin tur linkar mig vidare till andra och så växer svansen vidare…
Den andra artikeln ”The Semantic Web” föll utanför min förmåga av att förstå engelsk text i form av uttryck som endast nördar begriper sig på och jag antar det är här den smarta programmeraren kliver in. En produkt eller text blir skapad av ett riktigt ljushuvud men missar hela poängen att nå fram till användaren. Med begrepp som XML, URI och RDF så trampar jag mig fram i sirap och fastnar snabbt i drömmarnas värld långt bortom smarta datorer som tydligen ska hjälpa mig att hitta det jag exakt vill söka fram på nätet. Good (läs google) luck.

30 september 2007

Höst i Jönköping


Musik förgyller min vardag, min helg, mina sekunder, mitt liv. Ge mig toner av gitarr och en röst som kliver rätt in i mitt inre. Omfamnad och varm.
City & Colour, klicka dig in och känn lugnet ta sin plats.
José har släppt nytt. Min mest genomlyssnade låt hösten 2004 - Teardrop av Massive Attack har kära Herr Gonzalés gjort en cover på och den är magisk. Hösten behöver inte bli så kall och blöt. När de röda och orange löven har ramlat ned så färgar musiken vardagen igen.

Denna veckan har varit händelserik. Känner att varje dag med klassen innebär nya ansikten och jag gläder faktiskt att dra mig upp ur sängen på morgonen. Livet är bra.

22 januari 2007


My days in Oslo are running out. My heart will forever carry with me Sub Church and all of my new friends. I hope you all know how much I adore you and truly appreciate everything you've done for me. My prayer is to capture the days desire, learn to see hope in the everyday-life, feel dreams come true, give a hug to the cold one, drink tea and philosophise, feed a hungry soul, write down thoughts about everything and nothing, take a walk in the park, light candles, hang out in Sub, smile to the people, send sms, write letters to long-time-no-see, sing in the shower, call my family, dance with the fantastic sub-dancers and finally: Place the right king on the throne!

4 december 2006

Denna dagen kommer aldrig igen.
Måndag, fjärde december, tvåtusensex.

You said- something in between of, you are someone.
thank you. you maid my day.

christmas is coming.
maybe new york next spring. or maybe gothenburg.

I seek for my way.
Rest, rest.


Ikea, majorstua, buss 402, tbana, sallad med tunfisk og balsamicovinäger,
skuffer, skinner, hengsler, dekksider, planlegging, kum, blandebatteri, benkeplater,
ordre, infodisk, kjøkkenfester, martine, hanna, nicolai, vicente, louise, eirin, helene,
sanjay, bjørn, ragnhild, alexandra... människor och alla dessa ikeasaker som satt spår i mig.


Februari 2006 åker jag hem. Hem till Falkenberg.
Nu ska jag andas, leva, vandra, vila, fånga dagen.