
Jag fascineras av bilder, konst och musik som har något spännande i sig.
Något som ögat fastnar vid. Inte nödvändigtvis en aha-upplevelse, men något som gör att det pirrar till.
Min farmor har berättelser om hennes liv som hon gärna pratar om.
Som liten fick vi ofta höra historien om finska vinterkriget och hur det har format Finland och invånarna. Jag måste erkänna att jag inte alls tyckte om det när jag var yngre. Men idag kan jag med stort tacksamhet säga att jag är glad att hon pratat så mycket om vår släkthistoria.
För det är ändå vi som ska bära vidare arvet och berättelserna om
knivfabriken, tappra krigare, övernaturliga syner, presidenter och blått blod.
Hon har ett fotografi på sig från när hon är med i Lotta-kåren där hon står ute i den bländande snön och extremt kalla vinterkylan iklädd prydlig kavaj och kjol.
Farmor äger min respekt.